För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Denna rättspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en växande energianvändning, en målsättning om ökad tillväxt och konkurrenskraft, den osäkerhet som extern energitillförsel bär med sig samt vår oro för växthuseffektens globala påverkan, har energifrågan fått allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok från 2001 identifierar gemenskapens förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie är att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvägagångssätt för att trygga en hållbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar även den strategiska roll som energifrågan har vilket också skildras i de olika beslutsunderlagen.

In Jaunuary 1995 Sweden became part of the European Union. Consequently Sweden agreed upon beeing part of a greater integration project with influences of federalism. However, many argue that the discourse that has been been dominant in Sweden is the discourse where we focus on the national state instead of the EU. In my essay I question whether the discourse about ?nationalstatslogiken? is found in the daily press in Sweden.

Ryssland är en av världens största olje- och gasproducenter. Detta tillsammans med landets bristande demokrati utgör ett hett debattämne i dagens energikonsumerande samhälle. I uppsatsen analyseras den ryska energipolitiken ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Den politiska och ekonomiska dimensionen utreds men uppsatsen går också djupare in på olika gruppers identiteter och hur deras intressen styr politikens utformning. Resultatet pekar mot att den syn som det ryska folket och ledarna har på sig själv spelar en stor roll.

Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser..

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor.

Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Sambandet mellan samhällsutvecklingen och de växande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att få en allt mer framskjuten roll på den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvändningen står för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnå en hållbar situation för energianvändandet. För att se hur arbetet mot en hållbar energianvändning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige går mot en mer hållbar energianvändning med hjälp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats på grundläggande miljöekonomiska resonemang.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården. Studien utgick även från två frågeställningar där den första var att studera hur barnens lekar såg ut ute på förskolegården och den andra var att studera på vilket sätt barnen använde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute på en förskola. Studien visade att ålder och språket hos barnet, färdigheten i att känna av sammanhanget samt barnets kännedom kring populärkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna såg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur intäkter kan fördelas för delar som gemensamt används av produkter med olika varumärken, hur dessa intäkter bör fördelas samt de motiv som är orsaken till de valda metoderna för fördelning. Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen består av primärdata som samlats in genom intervjuer med respondenter från Saab Automobiles, Svenska Volkswagen AB och Volvo Car Corporation. Underlaget innefattar även sekundärdata som främst insamlats från fallföretagens hemsidor. Efter att ha genomfört studier med tre fallföretag besvarades problemformuleringarna. Uppmärksammas bör att resultaten inte är generaliserbara utan att de endast avser de medverkande fallföretagen.